[go: nahoru, domu]

Vassända socken

socken i Västergötland

Vassända socken i Västergötland ingick i Väne härad, uppgick 1887 i Vassända-Naglums socken och området är sedan 1971 en del av Vänersborgs kommun, från 2016 inom Vänersborgs distrikt.

Vassända socken
fd socken
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradVäne härad
Kommun (nuv.)Vänersborgs kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1888
Area30 kvadratkilometer
Upphov tillVassända-Naglums landskommun
Vassända församling
MotsvararVänersborgs distrikt
TingslagFlundre, Väne och Bjärke tingslag (–)
Väne tingslag (–)
Karta
Vassända sockens läge i Västra Götalands län.
Vassända sockens läge i Västra Götalands län.
Vassända sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater58°21′07″N 12°18′41″Ö / 58.351991666667°N 12.311333333333°Ö / 58.351991666667; 12.311333333333
Koder, länkar
Namn (ISOF)lista
Hembygds-
portalen
Vänersborgs distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal var cirka 30 kvadratkilometer.[1] År 1884 fanns här 1 206 invånare.[1]

Administrativ historik

redigera

Vassända socken har medeltida ursprung. Omkring 1600 bröts Brätte stad och församling ut. 1642 utbröts Vänersborgs stad och Vänersborgs församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Vassända församling och för de borgerliga frågorna bildades tillsammans med Naglums socken den gemensamma Vassända-Naglums landskommun. Enligt Kungligt brev av den 29 juli 1887 slogs så jordebokssocknarna samman. Församlingen uppgick 1888 i Vassända-Naglums församling. [2]

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Väne härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente, Väne kompani.[3]

Geografi och natur

redigera

Vassända socken ligger närmast söder och väster om Vänersborg med Vassbotten och Vänern i nordost. Socknen är en kuperad skogsbygd med mossar.[1][4]

Nygårdsängens naturreservat är ett kommunalt naturreservat.

Vassända kyrka

redigera
 
Det som återstår av Vassända kyrkogård är en gravsten över lantmätaren Kruse

Vassända kyrka var placerad vid Vassbotten. Kyrkan övergavs 1800 då den nya gemensamma kyrkan, Vassända-Naglums kyrka, togs i bruk. Ett beslut om sammanslagning av de två församlingarna Vassända och Naglum var taget redan 1792 men det drog ut på tiden eftersom många sockenbor ville behålla sina gamla kyrkor. Kort efter att den nya gemensamma kyrkan tagits i bruk raserades kyrkan i Vassända.

Kyrkan bestod av ett långhus med ett trekantigt kor och ett vapenhus på västra kortsidan. Kyrkan hade inget torn utan klockorna hängde i en stapel.

På den gamla kyrkogården finns det två gravstenar kvar. Den ena är oläslig medan den andra är den grav där lantmätaren Wilhelm Kruse (1674–1739) och hans hustru Christina Beata Labechia vilar. Kruse var den förste som bröt koppar i Dalsland. Han biträdde även Karl XII med förskansningar av Ed och senare Patrick Alströmer med manufakturverket i Alingsås.

Befolkningsutveckling

redigera

Befolkningen ökade från 630 år 1810 till 1 205 år 1880 innan socknen slogs samman med Naglums socken 1887.[5]

Namnet Vassända skrevs på 1200-talet Watns enda och 1397 Wazämndha och innehåller vatten och ända syftande på Vassbotten.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Vassända socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Administrativ historik för Vassända-Naglums socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  5. ^ Folkmängd 1810-1890 Vassända i Älvsborgs län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 10 juni 2016)

Externa länkar

redigera