pris
英語
[编辑]名詞
[编辑]pris
異序詞
[编辑]阿爾巴尼亞語
[编辑]詞源
[编辑]名詞
[编辑]pris ?
近義詞
[编辑]丹麥語
[编辑]發音
[编辑]詞源1
[编辑]源自古諾爾斯語 príss,源自中古低地德語 pris,源自古法語 pris,源自拉丁語 pretium (“價格,報酬”)。
名詞
[编辑]pris c (定单数 prisen,不定复数 priser)
變格
[编辑]派生詞
[编辑]相關詞彙
[编辑]詞源2
[编辑]名詞
[编辑]pris c (定单数 prisen,不定复数 priser)
- (舊) 一撮
變格
[编辑]動詞
[编辑]pris
法語
[编辑]詞源
[编辑]源自古法語 pris,源自拉丁語 prensus,prehensus的變體。
發音
[编辑]形容詞
[编辑]pris (陰性 prise,陽性複數 pris,陰性複數 prises)
動詞
[编辑]pris
分詞
[编辑]pris
印尼語
[编辑]詞源
[编辑]源自荷蘭語 prijs,源自中古荷蘭語 prijs, prise,源自古法語 pris, preis,源自拉丁語 pretium (“價格,價值,花費,薪水,報酬”)。與南非語 prys同源。
發音
[编辑]名詞
[编辑]pris (第一人稱所有格 prisku,第二人稱所有格 prismu,第三人稱所有格 prisnya)
拓展閱讀
[编辑]- “pris” in Kamus Besar Bahasa Indonesia (KBBI) Daring, Jakarta: Badan Pengembangan dan Pembinaan Bahasa, Kementerian Pendidikan dan Kebudayaan Republik Indonesia, 2016.
書面挪威語
[编辑]詞源
[编辑]源自古諾爾斯語 príss,通過古法語 pris, preis (“價格”),源自拉丁語 pretium (“價格,價值,花費,薪水,報酬”),源自原始意大利語 *pretjom,源自原始印歐語 *preti-。
名詞
[编辑]pris m (定單數 prisen,不定複數 priser,定複數 prisene)
派生詞
[编辑]Module:Columns第273行Lua错误:frame:expandTemplate: invalid type table for arg 'lang'
動詞
[编辑]pris
參考資料
[编辑]- “pris”在 书面挪威语词典中的解释。
新挪威語
[编辑]詞源
[编辑]名詞
[编辑]pris m (定單數 prisen,不定複數 prisar,定複數 prisane)
派生詞
[编辑]參考資料
[编辑]- “pris”在 新挪威语词典中的解释。
古法語
[编辑]詞源1
[编辑]其他寫法
[编辑]名詞
[编辑]pris m (間接格複數 pris,主格單數 pris,主格複數 pris)
派生語彙
[编辑]詞源2
[编辑]其他寫法
[编辑]動詞
[编辑]pris
派生語彙
[编辑]- 法語: pris
瑞典語
[编辑]詞源1
[编辑]源自古瑞典語 pris,源自晚期古諾爾斯語 príss,源自中古低地德語 pris,源自古法語 pris,源自拉丁語 pretium。
發音
[编辑]名詞
[编辑]pris n
- 代價,花費
- 價格
- 獎勵,獎賞,獎項
- Alla prisen utom fredspriset delas ut i Sverige
- (諾貝爾獎)除了和平獎以外,其他獎項均在瑞典頒發
- (不可數) 讚美
- Gud, dig allena vare pris och ära
- God, you alone be praise and glory
- Gud, dig allena vare pris och ära
變格
[编辑]所有義項:
pris 的變格形式 | ||||
---|---|---|---|---|
單數 | 複數 | |||
不定 | 定指 | 不定 | 定指 | |
主格 | pris | priset | priser | priserna |
屬格 | pris | prisets | prisers | prisernas |
義項3:
pris 的變格形式 | ||||
---|---|---|---|---|
單數 | 複數 | |||
不定 | 定指 | 不定 | 定指 | |
主格 | pris | priset | pris | prisen |
屬格 | pris | prisets | pris | prisens |
派生詞
[编辑]- (價格): extrapris, lågpris, prislista, prissänkning, prissätta
相關詞彙
[编辑]詞源2
[编辑]名詞
[编辑]pris c
- 一撮
變格
[编辑]pris 的變格 | ||||
---|---|---|---|---|
單數 | 複數 | |||
不定 | 定 | 不定 | 定 | |
主格 | pris | prisen | priser | priserna |
屬格 | pris | prisens | prisers | prisernas |
近義詞
[编辑]威爾士語
[编辑]名詞
[编辑]pris m (複數 prisiau 或 prisoedd)
輔音變化
[编辑]輔音變化 | |||
---|---|---|---|
原型 | 濁化 | 鼻音化 | 清音化 |
pris | bris | mhris | phris |
注意:有些形式僅是推測,不是每種形式都一定存在。 |
拓展閱讀
[编辑]- R. J. Thomas, G. A. Bevan, P. J. Donovan, A. Hawke et al., editors (1950–present), “pris”, Geiriadur Prifysgol Cymru Online (Welsh),University of Wales Centre for Advanced Welsh & Celtic Studies
- 英語詞元
- 英語名詞
- 英語可數名詞
- 英語 nouns with unknown or uncertain plurals
- 英語棄用形式
- 派生自原始印歐語的阿爾巴尼亞語詞
- 阿爾巴尼亞語詞元
- 阿爾巴尼亞語名詞
- 有國際音標的丹麥語詞
- Rhymes:丹麥語/iːs
- 有音頻鏈接的丹麥語詞
- 派生自古諾爾斯語的丹麥語詞
- 派生自中古低地德語的丹麥語詞
- 派生自古法語的丹麥語詞
- 派生自拉丁語的丹麥語詞
- 丹麥語詞元
- 丹麥語名詞
- 丹麥語不可數名詞
- 派生自法語的丹麥語詞
- 丹麥語非詞元形式
- 丹麥語動詞變位形式
- 源自古法語的法語繼承詞
- 派生自古法語的法語詞
- 源自拉丁語的法語繼承詞
- 派生自拉丁語的法語詞
- 法語1音節詞
- 有國際音標的法語詞
- 有音頻鏈接的法語詞
- 有同音詞的法語詞
- 法語詞元
- 法語形容詞
- 法語非詞元形式
- 法語動詞變位形式
- 法語過去分詞
- 源自荷蘭語的印尼語借詞
- 派生自荷蘭語的印尼語詞
- 派生自中古荷蘭語的荷蘭語詞
- 派生自古法語的印尼語詞
- 派生自拉丁語的印尼語詞
- 有國際音標的印尼語詞
- 印尼語詞元
- 印尼語名詞
- 印尼語詞條複數形式請求
- 印尼語口語詞
- 派生自古諾爾斯語的書面挪威語詞
- 派生自古法語的書面挪威語詞
- 派生自拉丁語的書面挪威語詞
- 派生自原始意大利語的書面挪威語詞
- 派生自原始印歐語的書面挪威語詞
- 書面挪威語詞元
- 書面挪威語名詞
- 書面挪威語非詞元形式
- 書面挪威語動詞變位形式
- 派生自古諾爾斯語的新挪威語詞
- 新挪威語詞元
- 新挪威語名詞
- 源自拉丁語的古法語繼承詞
- 派生自拉丁語的古法語詞
- 古法語詞元
- 古法語名詞
- 古法語陽性名詞
- 古法語非詞元形式
- 古法語過去分詞
- 派生自古瑞典語的瑞典語詞
- 派生自古諾爾斯語的瑞典語詞
- 派生自中古低地德語的瑞典語詞
- 派生自古法語的瑞典語詞
- 派生自拉丁語的瑞典語詞
- 有音頻鏈接的瑞典語詞
- 有國際音標的瑞典語詞
- 瑞典語詞元
- 瑞典語名詞
- 瑞典語中性名詞
- 有使用例的瑞典語詞
- 瑞典語不可數名詞
- 派生自法語的瑞典語詞
- 瑞典語通性名詞
- 威爾士語詞元
- 威爾士語名詞